Igår var det pepparkaksbak som gällde. Jag kan säga att det inte var lika kul som jag brukade tycka när jag var liten. Jag har för dåligt tålamod helt enkelt! Jag blev arg på degen som ibland inte ville som jag ville, figurerna blev missbildade när dom skulle flyttas från bordet till plåten. Sen gjorde det inte saken bättre att jag mådde illa efter att ha ätit en hel del pepparkaksdeg heller...

Jag höll ju på med shakerna ett tag, men jag gav upp efter ca en månad. Det är inte kul att gå omkring och vara konstant hungrig. I shakerna finns det ju inget att tugga och det tycker jag gör att det känns som att man inte äter. Så middagarna var heliga, utan dom hade det inte gått mer än en ett par dagar. En vecka på sin höjd! Nu till det positiva, jag har hållt vikten och centimetrarna! Jag har till och med gått ner 0,1 kg sen jag slutade och det är en månad sen nu. Oj då, 0,1 kg är väl ingenting tänker ni kanske, men för mig är det wow! Jag var säker på att jag skulle ha gått upp, men nej då! Att jag tränar är nog en av orsakerna till att jag håller vikten. Nu är det bara att hålla tummarna om att kilona inte sticker iväg uppåt snart. Finns ju risk för det, särskilt nu när det snart är jul och allt som den till! Igår fick jag en kompilimang av pappa:

- Förresten, vad smal du har blivit! Det syns att du går och tränar!

Det kändes jättebra att höra! :)

Det känns att jag har jobbat den här veckan, min axel är verkligen inte som den ska. Jag kan inte lyfta vänsterarmen utan att det gör ont. Det känns som att jag är halvt förlamad eller något, svårt att förklara. Men kul är det inte! Ännu mindre kul känns det att jag ska jobba fem timmar i morgon också, det är ju kul med pengarna men att få ont är nackdelen. Men det är bara att bita ihop.

Hmm, jag undrar om det blir en sväng till Birsta snart? Det skulle vara kul att åka dit och kika lite, även fast jag egentligen inte ska köpa något speciellt. Egentligen borde jag inte köpa någonting alls, men jag känner mig själv. Någonting kommer att slinka med även fast jag säger att jag inte ska ha något.

Vi hoppas på klirr i kassan snart, så att vi kan åka. Eller hur då C?:)








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback